juli 2020

Hej kära ni. Jag hoppas att ni har en fin lördag och snart söndag. Jag tänkte att jag skulle skriva ett glatt och peppigt inlägg nu, sen tänkte jag att nej det blir ett om kläder, sen tänkte jag att nej om hudvård. Men faktum är att det känns helt tomt i skallen just nu. Egentligen kan jag ju lika gärna låta bli att skriva något alls då, men samtidigt vill jag liksom säga hej till er. Visa att jag finns här, jag tänker på mina fina läsare och sådär. Jag lovar att återkomma med matigare innehåll imorgon, men just nu känner jag mig helt blank.

Mer pepp och glatt humör imorgon utlovas.
Kram på er!

Tack så mycket alla underbaringar som skrivit så fina kommentarer i samband med min älskade mormors bortgång. Ni är bara så himla fina och jag uppskattar det otroligt mycket ska ni veta. Egentligen vill jag svara var och en men jag har inte riktigt haft ork för fy vad sorg och ren fysisk smärta gör en trött. Men jag kommer att skriva och tacka, om än att det tar lite tid.

I söndags åkte jag hem till mamma och pappa en sväng och sen hem igen i måndags. Att vara ensam när man är ledsen är skönt ibland, och ibland vill man verkligen inte alls vara ensam.

Eftersom livet (och döden) kom emellan har jag inte hunnit packa och skicka till er som skrivit på bloppisen, men det ska jag göra nu i dagarna. Barnen är här hos Thomas och idag har vi haft 12 årskalas så jag är lite trött i mössan nu får jag ju lugnt säga. Det var barnens farmor och farfar, faster och kusiner som kom på besök och vi hade det jättetrevligt. Pizza, tårta, godis och boccia. Jag var den som vann flest gånger idag så alla barnen ville turas om att vara med mig i lag. Haha. Snacka om att känna sig poppis 😉 Så besöket gav positiv energi (även om jag är trött).

Klockan är inte så mycket egentligen, bara lite i tio, men efter de senaste dagarna plus schweine-ont i knän och höft så är jag redo att krascha i säng när som helst faktiskt. En liten bit tårta till först bara 😉

Kram på er mina fina och tack för att jag har er ❤️

Idag somnade min älskade mormor in. Min fina, roliga och glada mormor Svea Danielsson blev 100 år. Om ganska exakt 2 månader skulle hon ha fyllt 101. Men nu får hon istället fara till himlen och träffa morfar och min storebror. ❤️

Jag kommer sakna henne och våra samtal om kärlek och allt vi skämtade om. Som hur jag sen jag var liten försökte lära henne engelska och hur hon envist sa ”dutch” när jag frågade henne vad pojke heter.

Vi hade en egen sång. En låt där de sjunger om ”en liten snobb”. Vi lyssnade och tyckte att de sjöng något helt annat än ”snobb” och skrattade så vi kiknade och sjöng vår egen, roligare version. Högt.😄

Mormor som alltid berättade om hur hennes syster(kan varit svägerska, jag minns inte) var så avundsjuk på hur både jag och min bror (mest jag) alltid ville sitta i hennes knä. Det ville inte Nannys barnbarn.

Men det ville vi, för vi barnbarn älskade vår mormor/farmor. Precis som så många andra gjort. Mormor var så omyckt av alla. På ålderdomshemmet dit hon flyttade tidigare i år, där applåderade de när hon kom in i ett rum. Fatta hur stolt hon blev. Med all rätt. ❤️

Jag är glad att jag fått ha min mormor så länge. Tills jag blev nästan 48 år. Jag hade bestämt för många år sen att hon skulle bli 124 för det blev en av världens äldsta. Det blev inte riktigt så, men 101 är respekt.

Sov gott lilla mormor. Vi ses sen. ❤️❤️❤️