Ibland känner man sig bara så ful

Såhär oerhört tjusig är jag ganska ofta hemma. Inget smink och hår som hämtat från vilken trollskog som helst. Tur att Thomas tycker att jag är fin ändå…

Hej på er! Idag är det sol här i Malmö (fast de sa mulet på nyheterna igår så det var en bra felprognos) så det känns hopp om livet sånahär dagar. Annars är det ju för tradigt nu när julen är bortstädad och det är mörkt grått och trist. Och man, eller jag i alla fall, ser ut därefter. Blekfisig och trött med påsar under ögonen och sådär hänging man kan se ut under januari och februari. I mars börjar man ju i alla fall känna att våren är på ingång.

Jag använder aldrig filter eller såna saker för jag ser ju ut som jag gör liksom. Men med det sagt så finns det en del jag skulle vilja ändra på. Helt ärligt så skulle jag vilja testa Ozempic. Självklart vet jag att det fortfarande är brist och att de med diabetes 2 som har svårt att stabilisera glukosnivån är de som behöver det mest. Jag har läst en massa artiklar om det, både för och emot sett från läkares synvinkel. Min läkare skriver till exempel inte ut det, men vi pratade också om att det är flera nya och mer effektiva mediciner mot fetma på väg. Sen om det hjälper mot lipödem-fetma vet jag inte. Men det som inte är lipödem behöver ju också bli mindre.

För det är inte bara att äta mindre och röra på sig mer för alla. Så skriver de som inte har koll. Det ser så olika ut för olika personer. För egen del har jag ont som fan i både knän och rumpa samt baksidan av låren vilket gör att jag numera har svårt att stå och gå längre stunder. Det med rumpan och låren ska dock röntgas till helgen. Med hjälp av medicin hade det kanske varit enklare att gå ner och därmed minskar förmodligen smärtan i knäna. Det i rumpa och lår vet jag inte om det hjälper med viktnedgång, men det är säkert bra för det också. Just nu har jag fått en massa alvedon och ipren ordinerat (8 av den ena samt tre av den andra om dagen) men det hjälper inte.

Så ja, jag vill gå ner i vikt. Det handlar inte så mycket om utseendet där, utan om hälsan helt enkelt. Men jag skulle gärna göra lite fix och trix med fejset också. Som att köra laser lite här och var mot kärlbristningar. Det är irriterande med en massa röda fläckar här och var och ha en näsa som kan tävla med Rudolf i rödhet.

Hej och hå vad det blivit rött med åren. Det vill jag inte och det är ju en relativt enkelt procedur att ta bort detta. Är det någon av er som lasrat bort ytliga blodkärl?

Sicken närbild va? Porer och småhår i all sin glans 😛 Nästa jul ska jag vara timvikarie hos tomten om Rudolf blir sjuk. Om jag inte fått snoken fixad innan dess alltså.

Det blir alltid så otroligt fult att ta bild med blixt på mascarafransar, för de ser inte så spindelbensaktiga ut i verkligheten. Men det jag ville visa är att jag dessutom tappar ögonfransar. Över en halv centimeter är borta. Helt borta alltså där i mitten. Och även ute i kanten ser jag nu. Nog för att man har en cykel med växtfas av ögonfransarna, men de brukar tack och lov inte ramla av så att det blir stora glapp som nu. Jag funderar på att fixa till det här också med att gå till salong och få lite fejkisar ditlimmade tills de börjar växa ut igen.

Längden kan man ju hjälpa på traven med hjälp av ögonfransserum och jag började med Xlash men insåg att det lär inte hjälpa de icke existerande stråna ändå så det är ju dumt att de övriga bli långa och fina och så är det inga alls där strax bredvid mitten.

Det finns annat jag också vill göra, som kanske ögonlockslyft, lipödems-fettsugning och annat men det kostar många pesetas så det får vänta helt enkelt. Ögonlockslyft är ju rent estetiskt och inget nödvändigt, men man FÅR vara brydd om sitt utseende utan att vara en dålig människa. Så det så.

Nu när jag luftat lite tankar ska jag ta och sminka mig och se om jag kan få till några outfitsbilder för nu var det längesen jag skrev eller visa något sådant.
Kram på er!