Hej kära ni. Hur har ni det denna onsdag? Jag själv känner mig lite nedstämd på grund av min kropp. Igår tömde vi dammen igen då det kommit alger eftersom filtret som ska ta bort det varit trasigt så på en vecka hann skiten växa till sig och vi kände att det var lika bra att göra om proceduren.
Men det är inte på grund av tömningen jag är lite nere idag. Även om det är tråkigt att göra om arbetet. Nej det som gör mig ledsen är att jag är så himla stel och att det gör ont i hela kroppen på mig. Att kliva ner i dammen (och upp) är ett helt företag i sig för benen är verkligen som två stockar. Dels på grund av lipödemet som gör benen så otroligt tunga och ömma, och dels på grund av artrosen som gör knäna stela värkande och svaga och därmed blir jag rädd att ramla. Och fötter som också gör ont. Bara att resa sig från soffan eller om jag sitter på marken är något jag tar sats rejält för. Och att gå uppför en trappa är en liten utmaning i sig. Och jag är 49 år. Hur fan ska det bli om tio år?
För 6-7 år sen gick jag på gym och lyckades faktiskt gå ner nästan 15 kg på tre månader. Det var så gött. Jag hade en pt och utan henne hade jag inte tyckt att det varit kul att gå dit och därmed hade jag tröttnat. Men nu gick det bra tack vare Linda och att jag såklart körde på ensam också. Sen fick jag tillbaka twar (en luftvägssjukdom) som gjorde att jag slutade och sen kom jag liksom inte igång ordentligt igen. Trots de där 15 kilona så gick jag bara ner en storlek i byxor. Från 52 till 50. Det känns ju inte ett dugg kul.
För lipödem innebär att fettcellerna är sjuka och klumpar ihop sig och man kan varken träna eller banta bort det här. Lipödem innebär också att de drabbade områdena blir väldigt ömma. Att peta på mig gör svinont. På riktigt jätteont. Ett finger in i överarmen, i låren eller höfterna…nej. Bara nej. Vid lipödem har lymfvätskan svårt att cirkulera som den ska för fettet blockerar helt enkelt vägen. Och överhuvudtaget blir cirkulationen kass så de här områdena är ofta ganska kalla. Mina vader är dessutom jättehårda emellanåt och det gör grymt ont att försöka massera dem mjukare igen. Den där smärtan alltså. Jag känner mig så himla gnällig som säger aj ofta eller som klagar över ontet. Jag försöker tänka på det och bita ihop, hålla käften om hur ont min kropp gör så andra ska slippa höra det. Jag har fått den sarkastiska frågan ”jaha, var har du ont i dag då?” vilket gjorde mig väldigt ledsen. Så nu skriver jag av mig istället så får den som vill läsa, andra kan hoppa över.
Jag önskar så att sjukvården kunde ta lipödem på allvar. Det som görs nu är att man kan få hjälp med lymfapress och kanske kompressionskläder som ska hjälpa cirkulation och dessutom göra att kroppen inte känns lika tung. Men det beror på var man bor. En del får hjälp och andra ingen hjälp alls. Läkare är dessutom sällan insatta i vad lipödem faktiskt är. Det är ju inte direkt ett hett ämne att sätta sig in i. En sjukdom som mest drabbar kvinnor och dessutom gör dem feta – nej det är ju inget en tycker är så kul att forska på och inget man blir hyllad för heller.
Jag har i hela mitt vuxna liv haft ”växtvärk”. Alltså en smärta som är som växtvärken jag hade som liten. Men jag växer ju inte längre, förutom på bredden. Jag har tyckt att det är konstigt ända tills jag läst mer från andra med lipödem om att de också kan ha denna växtvärk i benen. Många blir förutom tryckkänsliga också väldigt benägna till att få blåmärken. Det är ju fult men bekymrar mig inte så mycket som den där supertunga känslan (och benen ÄR ju jättetunga) och den ständiga smärtan. Artrosen kommer ju förmodligen av att jag fått en felställning på benen. Plus att jag som många andra med lipödem har överrörliga leder. Vighet kan vara bra, men också skitdåligt.
Det som hjälper är fettsugning. Till skillnad från vanlig fettsugning av friska fettceller så har man sett att de här sjuka inte kommer tillbaka. Men detta är inget sjukvården hjälper till med utan det får man bekosta själv. Det kostar upp emot en 150 000 kr har jag för mig. Antingen via ganska många behandlingar med mindre fett vid varje, eller färre men större ingrepp. Hade jag haft pengarna hade jag gjort det utan att tveka.
Jag föresätter mig att nu jävlar ska jag börja träna, men med en kropp som värker av lipödem och artros är det lätt att bli stillasittande och då gå upp än mer i vikt. Så förutom det sjuka fettet har många vanligt fett också. Och går man till doktorn är det många läkare som påpekar övervikt även om man söker för hosta. Det är mer än en gång jag sett att läkaren skrivit ”överviktig medelålders kvinna söker för problem med hosta och feber”.
Jag vet att en del tänker(och jag har fått kommentarer också) om att ta dig i kragen, gå till gymmet och gå ner i vikt. Ta tag i ditt liv. Och det måste jag ju. Gå ner i vikt alltså. För om mina knän ska opereras behöver jag gå ner i vikt. En del kan jag ju gå ner och sen resten…ja jag får väl starta en insamling, panta burkar eller nåt för att suga väck de där jävla fettcellerna som ger så mycket obehag.
Sådär, nu har jag fått skriva av mig lite. Kram på er ❤️
Hej Louise, jag tycker du är tuff och modig som visar upp dig och berättar. Önskar jag kunde trolla fram pengar till lipödemoperationen – det är ju den du behöver, du skulle tappa en massa vikt direkt och det skulle gå att träna. Med det sagt så tycker faktiskt jag att du är sötare nu än när du var yngre och det är verkligen inte alla som blir sötare med åren. Kram
Hej!
Jag känner med dig och tycker verkligen synd om dig att dras med smärtan.
Jag har själv problem med lymfan och har hittat en grupp på Facebook som heter Lymfan, levern och livet. Anna som driver gruppen har massor med tips på övningar, kost, andning och en himla massa annat som hjälper! Jag har själv köpt en vibrationsplatta att träna på för att få igång lymfan. Den är inte nödvändig men en bonus!
Hälsningar Jessica
Jobbigt. Ta hjälp av någon som kan hjälpa dig med kosten. Det är det absolut viktigaste när det gäller viktnedgång. Träning gör ingen skillnad, även om det är bra för hjärtat och muskler.
Starkt av dig att dela med dig…är ett helsike när kroppen trilskas på olika sätt ..i början letar man efter lösningar som en galning men allt kostar så mycket…kan tänka mig att du försökt massor med tips å trix.. jag har ingen erfarenhet av lipödem men kan tänka mig hur jobbigt de är ..den lilla svullnad jag nu har i mitt ben med artros i knät å en paj menisk är skit jobbig hur har inte du det då liksom ….bra du skriver av dig.. ibland är det just skrivandet som får igång en att hitta mer ork för att göra små förändringar i livet som gör de lite lättare att orka med vardagen …ett steg i taget blir tillslut en stig och det är då man plötsligt klarar av de där -10 kilona ..eller hittar andra lösningar som ger lindrig på de onda ..själv har jag hittat torrborstning som får igång cirkulationen lite bättre …super snygg i båda klänningarna är du …ha en bra sommar
Usch vad jobbigt det låter! Har själv fibromyalgi, så jag vet hur ledsen och uppgiven man kan bli av smärta. Du säger att du behöver gå ner i vikt för att du ska opereras, men att det är svårt för dig att träna. Det förstår jag, själv klarar jag bara av kortare promenader förutom det jag rör mig i vardagen.
Det sägs att när det gäller viktminskning så beror 80% på kosten och 20% träning. Jag har gått ner ca 10 kg med viktväktarna. Det har inte gått fort och jag har drygt 15 kg kvar att gå ner, men viktväktarna funkar väldigt bra tycker jag. Jag går inte på några möten utan använder bara appen.
Jag hoppas verkligen att du får hjälp med din värk! ❤️
Tina
Hej Louise! Tipsar dig om att kolla in Olga Lönnberg och hennes Mamma fitness för kostschema och träning. Sunt, hållbart och duktiga på kvinnors kroppar, inte bara mammors. Viktnedgång är kostens roll, inte träningen även om den kan hjälpa till 🙂
Hej! Så jobbigt du har det, jag känner med dig! Vill bara skicka pepp och en kram. Har själv lyckats gå ner 15 kg nu sedan i mars. Tränar inte direkt, men har lyckats genom bättre kontroll på kosten och promenader. Promenader låter inte som att det riktigt funkar för dig som läget är nu, men vad tror du om simning? Hylliebadet har tex månadskort dagtid som kanske skulle kunna funka? Kram!
Jag gick med artros i många år o knäna och har opererat båda nu, bästa jag har gjort, får du inte operation?
Sen skulle jag söka en PT som är påläst om lipödem och anpassa träningen men jag gick ner 10 kg bara genom ändrad kost helt utan träning. Köpte kostprogram av en PT.
Köpfritt år är trist men nu har jag kört ett år och sparat 40.000. Fokus är att något än så länge hemligt, om 2 år så!
Man klarar sig bättre än nan tror med det msn redan har.
Hoppas du får hjälp med allt!
Kram
ONT så fort någon trycker skulle det stå.
Kram igen
Hej vännen!
Vet hur det känns då jag själv har artros, ett knä som pga överrörlighet går ur led med jämna mellanrum samt – precis som du beskriver – så fort någon trycker på mig.
Väldigt nedslående.
Har dock börjat att träna hemma trots att jag egentligen inte orkar och även om kroppen fortfarande smärtar så känns humöret bättre. (anpassar övningarna om det är för många hopp t ex)
Målet är just att gå ner i vikt för att öht kunna operera det ondaste knät och bli mer rörlig.
Stor kram till dig 🥰
Åh, vad jobbigt att ha så ont och veta att det finns hjälp att få men ekonomin sätter stopp! Tänk om ett arv från någon okänd släkting kunde dimpa ner.
Jag har en vän som har gjort två olika slags operationer mot lipödem och är så nöjd, så möjligheten finns ju. Varför måste just en sådan operation bekostas med egna pengar?
Jag har redan csn lån och ett annat lån att betala på så det funkar tyvärr inte med fler lån, annars vore det såklart värt det för att må bra.
Hej! Så tråkigt att höra om dina besvär. Jag gjorde en operation privat (gastric bypass). Den kostade 100 000 men de pengarna lånade jag på banken. Du kan inte få ett lån? Om du skulle må bättre av fettsugning så är skulden att betala varje månad helt klart värt det. Man ska må bra!