Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cellbes

Oavsett om man jobbar hemifrån eller bara håller sig hemma om kvällar och helger så tror jag att många av oss dyker ner i myskläderna. Det gör jag iofs för det mesta när jag kommer hem, coronavirus eller ej. Det är av med jeans och väck med bh’n, sen på med något mjukt och gött. Genom åren har jag haft en massa väldigt..ehm…vi kan kalla dem ”osnygga” mjukisbyxor.

De har kanske varit okej från början men sen har de börjat bete sig konstigt. Som de grå min vän Lena fortfarande påminner mig om. De töjde sig på bredden och krympte på längden så de blev nästan lika breda som höga. Slutade jag använda dem? Noooo. De var ju sköna! Eller de där svarta som jag hade tills det var hål på knäna. Hos mamma och pappar har jag ett par långkalsonger med gällivariehäng. Till dessa brallor har det ofta hamnat en sliten gammal tshirt. Skönt? Ja! Snyggt? Hell no!

När jag är för mig själv spelar det ju ingen större roll vad jag har på mig, men om jag inte är ensam känns det bättre att ha vettiga myskläder. Så jag har skaffat ett gäng såna nu. Fyra set tror jag att det blivit. Det senaste har jag på mig på bilderna här nere.

Jag tog storlek 48/50 i tröjan. Länk huvtröja.

Byxorna valde jag i storlek 52/54. På mig som är 165 cm är de lagom i längd, men för en lång person ska man veta att de inte är så långa. Länk mysbyxor.

Har man långa ben hade jag nog satsat på DEN HÄR istället. De byxbenen är på tok för långa på mig. Men för oss som inte är jätteresliga är setet på bilderna här superbra.

Nu mina fina är det sovdags här hos mig. Nattinatt och ha en fin torsdag. Kram på er.

nlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Ellos och Cellbes

Hej på er. Jag hoppas allt är bra med er och att ni är friska och krya. Idag har jag mest pysslat lite hemma i lägenheten och nu ikväll blev det ett bad med rosa badkulor. En ganska oanselig dag får man väl säga. Egentligen hade jag till exempel velat åka till Stockholm och träffa vänner, eller i alla fall till Osby. Men det är ju samma för alla så det är bara att bita ihop och hålla ut. Snart måste det väl återgå till det någorlunda normala hoppas jag.

Själv går jag inte ut och festar eller något sånt alls, det känns bara så korkat att gå på krogen när man vet hur det ligger till. Så jag har mest vardagskläder eller myskläder på mig numera. Jeans och topp är uniformen. Och så nån jacka till det. Och sneakers på fötterna. Så jag tänkte visa en sån outfit, fast skjorta istället för trikåtopp 🙂

En outfit som funkar lite var som helst, som på jobbet till exempel.

Skjortan är från Ellos plus och som ni ser har den inga bröstfickor. Jag gillar inte bröstfickor på skjortor i större storlekar. Jag har några för jag har tyckt tillräckligt mycket om skjortan i övrigt, men helst inte.

En bra sak med kappor utan krage är att det är enkelt att ha en snygg sjal till. Det knölar inte sig i nacken eller så. Länk till kappan här.

Jag tror att det finns liknande såna här på Ellos, men just den här är alltså från Ellos plus. Skjortan finns i stl 44-60. Länk vit skjorta.

Här är mina sneakers. Länk vita sneakers.Jag har storlek 38 och det tog jag i dessa sneakers, men de är lite stora tycker jag. Nu har jag ju använt här när jag fotade så jag kan inte skicka tillbaka tyvärr så jag säljer kanske dem. Men de är himla fina och sköna annars så jag funderar på ett par 37or istället. Så jag tror att man kan gå ner en storlek om man har typ normala 38or (eller vilken storlek som helst såklart).

Nu ska jag ta och läsa in lite saker jag ligger efter med, och sen blir det natti natt här på Ribersborg. Ha en fin onsdag vänner. Kram från mig

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Ellos

Det har inte hänt så ofta på sistone, men emellanåt sker det – jag tar på mig en klänning! 🙂 Jag som älskar klänningar har mest hoppat i mysbrallorna den här vintern och våren. Men nu när våren är här blir man ju extra sugen på lite ljuvligheter. Som den här rosalila klänningen jag såg på Ellos sida och kände att jag måste prova. En vid, skir sak med underklänning i cerise.

Jag älskar färgerna i den här och tänker att den blir ännu finare när jag blivit lite mer solbränd och fixat till håret hos frisör (ljusare och mindre slitet är min vision). Men klänningen i sig är fin som snus. Just nu är det 20% på priset på den här. Länk klänning.

Jag tog storlek 50/52 som för övrigt är den enda storleken som finns kvar just nu när jag skriver. Men de får förhoppningsvis påfyllning. Den här funkar, men jag hade nog gärna testat en storlek mindre ändå för att inte ha lika mycket tyg runt mig så att jag ser större ut än vad jag är. Det behövs liksom inte.

Underklänningen är rejält urringad, men eftersom den sitter fast i klänningen är det svårt att justera. Men det går ju att sprätta loss och sen sy ihop axelbanden lite högre upp så man inte riskerar att hela härligheten hoppar ut vid ett illa valt tillfälle…

Där bakom ser ni by the way möblerna jag fixat till med vit sprayfärg.

Riktigt somrig är den allt.

Jag hoppas som sagt att de fyller på med storlekar för den här färgen är så fin. Den finns i grönt också för er som föredrar det.

Det var dagens klänningstips. Kram och ha en fin kväll ❤️❤️❤️

Hej vänner. Jag hoppas allt är fint med er? Här har det ju varit tyst några dagar och det beror helt enkelt på att vi hållit på i trädgården, källaren och lite överallt så när kvällen kommit har jag inte orkat skriva. En är ju inte så van vid fysiskt hårt arbete 😀 Och prova kläder när man har jord långt in i öronen är inte så lockande, och när jag väl duschat har klockan varit över 22 och att fixa sig då- njäe. Men NU jäklar blir det inlägg. Först ett par bilder av ett av projekten vi hållit på med, nämligen trädgårdsdammen.

Lite trötta, lite(definitionsfråga) skitiga men ändå rätt nöjda och glada.

Den här dammen alltså. Den tar upp en ganska stor del av trädgården med vattenfall, stenparti och så själva dammdelen. Just den sistnämna var nästan helt igenväxt så man såg bara lite lite vatten. Mitt lilla förslag var att rensa lite med en kratta i alla fall på ytan. Det hela växte dock till att Thomas grävde upp allt som fanns i den, och mitt jobb blev att fixa med stenarna på sidorna. Ett pusseljobb som är lite smutsigt (hejdå naglar), men också roligt.

Alla växter med tillhörande lera, jord och stenar i rötterna åkte ut på gräsmattan.

Sen hyrde vi släp och denna här fyllde skottkärra efter skottkärra som vi körde iväg och lastade upp på släpet för vidare färd mot soptippen.

Självklart bestämde sig vädret för att slå om och börja regna så de där högarna blev rejält tunga.

Men jag ger mig inte i första taget. Så trots iskallt spöregn (ni ser ju hur blöt jag är) kämpade vi båda på och fick iväg allt. Nu är själva dammen fylld med vatten och vi har satt tillbaka en del växter. Vi ska dock fixa själva vattenfallet också så ny dammduk är inhandlad. Och när det är klart tänkte jag att det blir fint med vita stenar i själva dammen. Dammduken är ju svart så det blir så mörkt och då bör ju vita marmorstenar lysa upp. Bild på allt kommer när det är klart.

Jag har också målat lite trädgårdsmöbler och sådär. Sen blir det plantering och den där roliga biten när man gör fint. Ja det finns mycket att pyssla med i ett hus har jag märkt. Själv har jag ju bara bott i lägenhet sen jag flyttade hemifrån och det var ju en stund sen…(tror jag var 21 när jag officiellt blev sambo, men bodde mest där redan innan).

För den som undrar så nej, jag bor inte med Thomas än utan har kvar min lägenhet vid Ribersborg. Men tanken är ju att vi flyttar ihop på riktigt sen. Dock har vi inte spikat datum eller så, men det kommer.

Kram!

Hej på er! Kan ni fatta att april nästan är slut nu? På ett sätt går det lite för fort, men på ett annat vill man ju bara att tiden ska gå så att viruset slutar spridas så snabbt och att antalet döda i covid 19 minskar. Att vi får träffa nära och kära när vi känner för det. En jag verkligen längtar efter att få krama är mormor. Men när det sker vet vi inte. Hon blir 101 i början av september, har underliggande sjukdomar osv, så hon tillhör minst sagt riskgrupp.

Imorgon torsdag är det ju valborgsmässoafton och då är det tradition för många att festa loss. Själv har jag aldrig firat det speciellt mycket. Kanske middag med familj eller vänner, kika på en brasa och that´s it liksom. Även när jag var tonåring. Att folk festar in maj är såklart inget jag något emot. Inte i vanliga fall. Men folk som är så idiotiska att de tänker samlas i stora grupper och riskera att sprida smitta gör mig skitförbannad. Hönsskiten i parken i Lund är ju genialiskt 🙂

Samma sak med människor som tvunget ska ut och festa på krogen. Som bara måååste gå på aw på en trång uteservering. Hur fan tänker man??? Kan någon verkligen ha missat att vi ska hålla avstånd till andra? Eller skiter man bara i det när man äter lunch med väninnorna där borden står tätt tätt. Helt okej såklart om det är bra med avstånd och relativt lite folk. Krogarna ska ju också leva. Men…tja..hur viktigt är det?

Jag är glad att vi i Sverige ändå får göra nästan vad vi vill. Vi kan gå och klippa håret, vi kan gå till gymmet, shoppa i gallerior, vara ute hur länge vi vill osv. Det är ju knappast karantän vi snackar om här som vissa verkar tycka att de lever i. Vissa GÖR ju det när de är sjuka, eller i riskgrupp, men många andra kallar det karantän för att de jobbar hemifrån. Wut? Ni kan ju för fasen gå utomhus precis när ni känner för det. Vi har inga böter i andra länder där man bara får vara ute cirka en timme om dagen för att motionera eller handla det nödvändigaste.

Men det jag saknar är som sagt att träffa mina äldre och även vänner. Jag är väldigt glad att jag har Thomas just nu. Det är jag ju ändå, men extra mycket när vi ska hålla oss ifrån andra i största möjliga mån. Då vill jag ju vara med den jag älskar 🙂

Ta hand om er och ha en fin Valborg vänner. (Det kommer snart klädtips, jag lovar) <3

Det här med att vara överviktig drar med sig en hel del. Speciellt nu när Coronaviruset härjar runt och skördar liv. Att vara tjock innebär att man tillhör en riskgrupp. I alla fall om man har ett bmi över 40. Med övervikt kommer inte helt sällan följdsjukdomar som i mitt fall – artros. En del får diabetes, högt blodtryck och andra sjukdomar. En aspekt på andra sidan skalan är att det är svårare att hitta snygga kläder. Det må vara ytligt men ändock viktigt för att känna sig normal.

Jag själv svajar hit och dit i hur jag ser på mig själv och min kropp. Rent fysiskt vill jag gå ner för att jag har ont. Psykiskt för att jag inte tycker att jag är så fin när jag är tjock. Så är det bara. Men alldeles oavsett vad jag tycker om min kropp så känner jag aldrig att jag ska behöva gömma mig. Eller skämmas. Aldrig. Inte på stranden, inte i sociala medier, inte på stan. Jag har bikini på sommaren. Ska jag sola och bada vill jag ju inte vara påklädd, och varför skulle jag? Men en del människor tycker faktiskt det -att överviktiga helst inte ska finnas. Att vi är fula och lata. Det är en sak som tyvärr många av oss råkar ut för, det vill säga folks fördomar.

En av dem med fördomar till max är Katrin Zytomierska. Den människan är så otroligt obehaglig, speciellt när hon får korn på tjockisar. Dessa tjocka människor ska helst bara röjas bort från jordens yta om Katrin Z får bestämma.
Några av hennes uttalanden från förra året lyder så här:

”Men nu är du fet och behöver inte alls komma fram till mig om du råkar få syn på mig på gatan för fetton är inte min melodi och jag tycker uppriktigt sagt att du är osmaklig.

Överviktiga är fula, lata och oattraktiva.

Jag får omedelbart höra att jag är en dålig förebild som bidrar till kroppshets. Jävla dårskap. Jag bidrar till medvetande om kroppens hälsosamma läge. ”

Visst får hon ha åsikter, vi har ju åsiktsfrihet. Men att vara så äckligt föraktfull som hon är gör mig så förbannad. Nu följer jag inte henne på något sätt, hon är enligt mig inte värd följare och jag förstår inte vad det är för några som vill ta del av hennes liv och åsikter, men jag kikar ibland in på Bloggbevakning.se och där läste jag om dessa citat.

Katrin får gärna tycka att jag är ful, lat och oattraktiv- det gör mig inget. Jag har ju själv åsikter om hur hon ser ut. Dock behöver jag inte lufta dem. Men det känner Zytomierska att hon behöver. Hon älskar uppmärksamhet lika mycket som Koalor älskar eucalyptus. Att hon bidrar till ”medvetande om kroppens hälsosamma läge” är sån bullshit.

Men snälla ni, lyssna inte på denna vidriga apa. ALLA kroppar är värda lika mycket. Man måste inte älska sin kropp, men INGEN ska behöva skämmas. Kom ihåg det!

Stor kram till er alla – korta, långa, tjocka, smala eller mitt emellan.

.

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cellbes

Hej! Tack ni som skickade omtanke häromdagen när jag inte mådde så bra. Ni är så himla fina ❤️

Jag mår bättre idag så ni vet. Så pass att jag målade läppar och naglar röda och provade en klänning jag klickat hem. En prickig en. Den är himla skön så på det sättet trivdes jag i den, men den är lite för prickig för min smak tyvärr. Så jag kommer skicka tillbaka den.

Men eftersom jag vet att det är många som gillar prickigt så tog vi några bilder först. Länk prickig klänning

Det var dagens prickiga. Ha en fin fredag vänner ❤️

Hej på er. Idag har varit en ganska pissig dag rent ut sagt. Trots sol och allt har jag inte så mått bra inuti. Inte fysiskt alltså, men det känns nästan fysiskt också när själen värker. För att försöka lindra det cyklade jag ner till havet en sväng. Jag tänkte att havsluft nog kan göra susen och blåsa bort lite grubblerier.

Ribersborgs strand har ett helg gäng bryggor längs med vattnet och några är mer poppis än andra. Till exempel föredrar ungdomar en och barnfamiljer en annan skulle jag tro. Jag har inte så mycket koll förutom att T-bryggan iaf har varit populär. Närmaste bryggan från mitt är Kallbadhuset, eller ”Kallis”.

De andra bryggorna är såna man kan bada från vilket är finfint. Att slippa vada en halvmil för att doppa sig tackar man för. Ok man får gå på bryggan, men det är ju enklare än att kryssa mellan stenar och tång i vattnet.

Vänder man sig och har havet i ryggen ser man de stora gräsfälten, cykel/gångvägen och utanför går Limhamnsvägen. Jag bor cirka där vid pilen nånstans.

Eftersom jag inte hade ätit varken frukost eller lunch fick det bli en baguette på stranden. I flaskan vanlig Pepsi max hemifrån. Den där med raspberry är ganska god, men inte till mat.

Det blåste lite för kallt uppe i sanddynerna för min smak så när jag tuggat i mig halva mackan jag tog hojen och drog ner till en busken på gräsfältet istället.

Musik är också bra när man är låg. Sen ska man kanske inte göra som jag gjorde och lyssna på ledsam musik. Men det är iofs skönt att gråta också ibland. Det kan släppa lite på trycket liksom.

Det här solcellsdrivna batteriet köpte jag på Emporia för ett par månader sen när en massa gymnasieungdomar hade utställningar med sina små företag där. Ett par killar hade såna här batterier att sälja så jag slog till eftersom jag har funderat på ett ändå. Väldigt bra att ha med sig när mobilens batteri tryter, och om man som jag glömmer ladda sin vanliga powerbank, så laddas den här av solljus. Det behöver inte vara klart, bara det är dag. Men skarp sol borde kanske ladda den snabbare? Jag vet inte alls får jag erkänna.

Ja det var min tisdag det (okej, jag gjorde mer än att vara vid havet 1,5 timme, men inget vidare intressant att skriva om).
Ha en fin onsdag vänner och var rädda om er. Kram!