Cellbes

Inlägget innehåller reklamlänkar för Cellbes

Det är ju en del kändisar och influencers som får göra något jag drömmer om, nämligen att ta fram kläder tillsammans med ett företag. Att få vara med och ta fram en kollektion, att bestämma vad jag önskar skulle finnas på klädmarknaden. DET vore något. Allra roligast vore ju att ha ett eget märke, men att göra ett samarbete är ju något enklare kanske. Jag vet på ett ungefär vad jag hade velat ha och hur det skulle se ut. Just det jag vill ha är sånt jag själv letar efter men inte hittar i butiker varken i fyskiska butiker eller på nätet. Shein har kanske en del som drar åt det hållet, men å andra sidan ser det ofta snyggt ut på bild och sen när de skickar ut det ser det…tja..inte likadant ut. Man lägger krutet på visningsplagget så att säga.

Redan som liten satt jag och ritade kläder. Och följde Modejournalen med Ingrid Schrewelius. Jag funderade på att gå textil linjen (minns inte exakt vad den hette) på gymnasiet men den låg i Borås och att flytta dit ensam som 15-16 åring vågade jag inte. Det är väl en sak jag ångrat lite i livet. För mode har alltid varit ett stort intresse hos mig.
Sedan blev jag större och större i storlek och det blev svårare att hitta snygga kläder. Men en del hittar jag ju även om det saknas mycket av sånt jag vill ha. Tänk att få ta fram snygga kläder för både små och stora kroppar. Roliga kläder men också stilrena.

Men en del har alltså turen att få göra sånahär samarbeten. Som Pernilla Wahlgren som gör kläder med både Ellos och Ullared, Linda-Marie Assergård som släpper med Ellos och Johanna Toftby som gör både med Ellos och nu sitt andra samarbete med Cellbes. I våras blev det en vit klänning och en svart kaftan från samarbetet med Toftby. Båda var jättefina, men jag trivdes bäst i kaftanen. Och nu har jag beställt två nya plagg från senaste släppet.

Det blev den här ”Morticia-klänningen” som jag och Thomas kallar den(så han ska veta vad jag pratar om). Den svarta med mycket volanger och längre bak än fram. Länk volangklänning.

Såhär blev den på mig i storlek 50/52. Den sitter bra på de flesta ställen men drar lite vid sidan av bysten upp mot armhålan typ. Den sitter bekvämt tills jag gör typ en kramrörelse. Som man ju gör en del när man går på fest. Jag är lite lite rädd att den ska spräckas i ärmarna då. Så jag tror att det blir en retur tyvärr. En storlek större gör att den nog blir för stor i övrigt.

Men jag har inte bestämt mig helt. Kanske det blir bättre med en annan bh? För den här är fin. Och ännu finare med strumpbyxor till. Jag tog dock inte det för att ni ska se ungefärlig längd och så vilket är lättare att se om man är barbent. Klänningen är lätt och skön att ha på sig. Så den är ett tips ändå, sen vet jag inte hur det är för oss med större byst och tjocka armar.

Här ser ni att den är längre baktill än fram.

Och så var jag nyfiken på den här stickade vita med pärlor. Länk stickad pärlklänning

Såhär är den på mig. Ni får se bortom att den blivit skrynklig. Den är fin men för kort för min smak. Synd för den sitter bra i övrigt.

Klänningen är ganska tjock i materialet så inget tunt och sladdrigt, även om det kanske ser ut så med tanke på rynket nertill. Det stryker eller ångar man enkelt bort. Fint med pärlorna också. Den här hade varit en keeper om den inte varit så kort, för den sitter bra och smiter inte åt kring mage eller så. Dock funkar den ju om man till exempel har skinntajts till. Eller om man inte har något emot att visa benen. Det har jag. Så ett nej på den här för mig tyvärr, men den är fin så den kan vara ett ja för andra eftersom jag gillar utförandet i övrigt. Fem till tio centimer till och det hade varit ett ja för mig också.