Hej på er vänner. Och tack ni som kommenterat de senaste dagarna. Det är ju via kommentarer man verkligen ser att det sitter människor därute bakom besökssiffrorna 🙂 Det blir mer på riktigt då liksom. Så fortsätt gärna, det peppar mig att fortsätta ska ni veta.
Jag skriver ju som ni vet om både mode, skönhet, hälsa, familj och annat som dyker upp under mina blonda(ganska mörka nu, men dock blonda) lockar. Mode och skönhet var det jag började med när jag startade Big ass fashion, det var i vevan min bror dog och då ville jag liksom ha något helt annat att tänka på än i den jobbiga situationen familjen var i. Något lättsamt och enkelt liksom. Fast enkelt är det ju förvisso inte när man är större och ska hitta snygga kläder. Så det var ju också en utmaning – hitta snygga kläder som inte bara är plus size och som vid det laget innebar mycket skittråkiga kläder för tjockisar. Så jag letade och det blev mycket Indiska där för deras xl funkade bra på mig. Och Gina Tricot var jag ofta på. Andra var lite svårare, men Ellos till exempel hade en hel del.
Så började det. Sen blev jag mer personlig för jag tycker det är roligare att få en bild av personen som driver en blogg. Så det har blandats högt och lågt här sedan jag startade 2010. Innan dess hade jag en annan blogg ett tag- Pytteskinn och pirra hette den. Men det blev lite mycket att ha två bloggar. Med tiden har det tillkommit Instagram också. Och några få inlägg på Tiktok. Jag tycker att det väl känns som ett ställe för yngre. Jag vet inte om jag vill försöka mer där. Om jag ska låta det vara de ungas arena utan att tränga mig på.
Men Threads som jag skrev om nyligen, det där grälsjuka stället där folk är så jävla arga hela tiden. Där en del ser det som ett slags Tinder och andra vill ha bekräftelse genom att man ska kommentera deras ålder eller utseende. Nej sa jag idag efter att hamnat där (man glider ju lätt in via Instagram) och fick en dålig magkänsla igen. Så jag tog bort appen nu. Som sagt – bort med sådant som sänder ut dålig energi, speciellt som det är en helt onödig sak. Heja mig känner jag. Har jag nu jobbat aktivt i över två år med mentalisering och må bättre psykiskt så vore det ju korkat att känna att en korkad app får mig att må, om inte dåligt för SÅ illa är det såklart inte, men i alla fall lite sämre – ja då ska den bort.
För det här med att må bra psykiskt kommer ju oftast inte av sig självt, speciellt inte om man har eller haft en diagnos. Jag hade ju diagnosen borderline, men de kriterierna uppfyller jag inte längre vilket känns som en seger i sig. Men det gäller ju att fortsätta jobba. Att mentalisera mera. Att se andra inifrån och sig själv utifrån, och inte bara tvärtom som ju är enklare. För lite mer än en vecka sedan, 10/10 var det World Mental Health Day. En dag som inte uppmärksammas tillräckligt tycker jag. Lösgodisets, kanelbullens, semlans och våfflans dag får mer uppmärksamhet än vårt psykiska mående. Nog för att det är kul att ge mat en egen dag så man kan frossa lite extra, det är jag med på (och det är ju enklare att äta en bulle än att sätta sig och snacka om psykisk ohälsa), men det är synd att det hälsan inte får mer stålkastarljus. För vi är många som mår dåligt. Många många. Unga och gamla, män och kvinnor.
Jag vill själv gärna verka mer för detta, göra mer. Jag vet inte riktigt hur än, men jag hoppas kunna klura ut det.
Jag hoppas ni har en fin fredag alla, nu ska jag ta och fortsätta med garderobsrensning och fotografera plagg för en bloppis i helgen. Håll utkik för jag kan inte säga tid än då jag inte vet hur lång tid det kommer att ta. Men imorgon eller söndag tänker jag.
Kram på er! ❤️
Det var mig du träffade på willys 🙂 tack för nya inlägg! Har längtat och väntat 🙂
Jag började läsa din blogg redan när du bodde i Stockholm. Älskar att den är blandad med privat och allt annat. Och att vi har samma klädstil och ungefär samma storlek 🙂
Nu när du berättade att det var world mental health day så visar det sig att jag missat det helt! Inte sett ett enda inlägg på min Facebook eller instagram och inte hört något på nyheter eller något program. Så himla synd att det nästan göms undan när det är så viktigt.
Håller helt med dig om att det som är viktigt på riktigt får för lite uppmärksamhet! Folk verkar bli mer och mer ytliga. Då är det extra viktigt att någon skriver om det där andra och vågar vara äkta. Heja dig! ❤️