Vi var på trevlig fest i helgen

Ja som jag skrev i förra inlägget så var det fest i lördags. 70 årsfest närmare bestämt. Och vilken fest det blev! Det var lekar i början så folk skulle börja prata med varann då vi var indelade i lag. Jag vet inte vem som vann, men jag var i alla fall en sopa på både boule och pilkastning. Boule och boccia är en otrolig skillnad märkte jag. Bra på det ena, suger på det andra. Och man får tydligen inga poäng när man träffar siffrorna ute i kanten på piltavlan. Kasst tycker jag, de är ju svårare att pricka, men min kusin som var domare gick inte att övertala. Men jag satte i alla fall boll i nät och kunde flera frågor om min moster som var två andra grenar, hehe. Sa jag att jag är vinnarskalle och vill vinna om jag väl ska tävla i något?

Det var så kul att träffa både släktingar till mig och Monica och Thomas (hennes man heter samma som min) släkt som jag inte träffat på jättelänge. Och en massa andra människor där jag kände en del och andra hade jag inte träffat. Min Thomas hade träffat ganska få men han skötte det galant, hehe.

Pigg och fräsch och inte alls som jag tänker mig 70. Grattis fina moster Monica!

Och så skulle jag ha henne att dansa så kjolen svängde.

Ja ni ser ju utsikten från terassen. Havet på andra sidan. Det var inte utan att jag ville springa ner och doppa mig där mitt på dagen (vi började vid fyra) när solen gassade. Svart sög åt sig värmen kan jag ju säga…

Ja det blir en del selfiebilder för jag tänker att ni kanske inte är jätteintresserade av bilder på folk ni inte känner.

Klänningen gjorde succé 🙂 Jag hade dock köpt några nya smycken i guld men paljetterna är i rosé. Det hade jag missat att jämföra och kolla…Så det blev ett par gamla skrovligt guldiga som funkade till .

Här var folket som satt vid mitt bord.

Han där mitt emot mig känner ni nog igen… ❤️

Givetvis tog vi några selfies ute i solnedgången också.

Man får ju testa vilket håll ljuset kommer ifrån och blir bäst.

Ja och så lite trams också.

Som sagt…

Vi igen och här ser man vad jag hade på fötterna. Ett par platta sandaler med guldiga kulor. Och nej det är ingen klocka till. Jag hatar klocka till finklänning. Det är ett big nono. Det är ett armband med en leopard.

Sen högg jag tag i moster igen och hennes väninna Marie.

Här har är det min släkting Malou som andra säger och Marie-Louise som vi säger. Hon bor sedan många år i Marocko men är alltid ute och reser i världen med sitt jobb och så är hon hemma i Sverige emellanåt och hälsar på.

Ja här har vi mig och mamma. Hon vill aldrig vara med i bloggen men nu får hon vara det ändå. Så är det bara 😛 Han bakom oss är Thomas – min mosters Thomas alltså.

Det var god mat och vinet rann ner i min strupe innan det var dags att åka hem. Jag hade gärna tagit ett bad men Thomas bangade då han tyckte att det var lite för kallt. Pffft! Badkruka kallas det också. Man är väl viking 😉 Men han fick som han ville eftersom han ju skulle köra hem, haha. Tack för festen och vi ses snart igen Lerberget hoppas jag.